Vigseldikt "Union"

Robert Fulghums ”Union”
(översatt av ålandsfru på BT)

Ni har känt varandra från det första trevande mötet till den här stunden.
I något skede bestämde ni er för att gifta er. Från den stundens ja till den här stundens ja, har ni lovat varandra och kommit överens utan formella förbindelser.

Alla de konversationer som ni haft i bilen, över ett mål mat eller under promenader – alla dessa meningar som börjat med ”när vi är gifta” och fortsatt med ”jag vill…och du vill…och vi vill” – de nattliga samtalen som inkluderat ”någon gång” och ”på något sätt” och ”kanske” – och alla de löften som var outtalade i era hjärtan.

Alla dessa vardagliga samtal, och andra, är bröllopets äkta kärna. De symboliska löften ni kommer att avge idag är ett sätt att säga till varandra ”du vet alla de saker vi lovat och hoppats och drömt – jag menade det, varenda ord”.

Se på varandra och kom ihåg den här stunden i livet.
Före den här stunden har ni varit många saker för varandra – bekanta, vänner, älskare och till och med lärare.

Nu ska ni säga några ord som för er över livets tröskel och mellan er kommer det aldrig igen att bli sig riktigt likt. För efter dessa löften, ska ni säga till världen, det här är min man och det här är min hustru.